För er som föräldrar
6–12 veckor · 6–12 veckor efter förlossningen
Eftergranskningen, frågan om hur du mår och första tankarna på träning och preventivmedel.
Sök vård om…
Kroppen
- Du blöder igenom en normalstor binda inom en timme, får många eller stora blodklumpar eller blöder mer än första dygnet. Åk till förlossningen eller akuten.
- Du har feber över 38 grader, ont i nedre delen av magen eller illaluktande blödning. Kontakta förlossningsavdelningen eller akuten, eller ring 1177.
- Ditt ben känns tungt och värker, eller vaden är svullen, varm och öm. Sök vård direkt på vårdcentralen eller akuten.
- Du har andnöd, ont i bröstet eller kallsvettas och känner dig yr eller mycket sjuk. Ring 112.
Visa fler (2)
- Det buktar, skaver eller känns tungt i slidan, eller du har svårt att kissa eller bajsa. Kontakta vårdcentralen eller en gynekologmottagning.
- Såret efter bristning eller kejsarsnitt gör mer ont, blir rött eller svullet, eller det kommer vätska eller dålig lukt. Kontakta barnmorskemottagningen.
Humör och psyke
- Du har tankar på att skada dig själv eller barnet, eller på att ta ditt liv: ring 112 eller sök en psykiatrisk akutmottagning direkt.
- Du kan också ringa Mind Självmordslinjen på 90101 eller chatta via mind.se, dygnet runt.
- Du har varit nedstämd eller har tappat glädjen nästan varje dag i mer än två veckor: kontakta BVC, barnmorskemottagningen eller vårdcentralen.
- Du har svår ångest eller oro som tar över, eller du sover dåligt trots att barnet sover: ring 1177 eller kontakta vårdcentralen.
Visa fler (2)
- Du har kvar skrämmande minnen eller mardrömmar från förlossningen efter mer än en månad: kontakta vårdcentralen eller barnmorskemottagningen.
- Du vågar inte säga hur dåligt du mår? Du kan berätta hur illa det känns för BVC eller 1177. För många blir det en stor lättnad.
Amning, mens och vardag
- Sök vård om du har hög feber eller känner dig mycket sjuk av ett ömt, hårt eller rött bröst. Ring 1177 eller kontakta vårdcentralen eller barnmorskemottagningen.
- Sök vård om en mjölkstockning inte blivit bättre efter två dygn hemma. Kontakta vårdcentralen, barnmorskemottagningen eller BVC, eller ring 1177.
- Sök vård om du är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt eller inte går upp i vikt som det ska. Kontakta BVC.
- Sök vård om du blöder mer än 7 dagar, har klumpar i blödningen, blöder igenom skydden eller behöver dubbla skydd. Kontakta vårdcentralen.
Visa fler (2)
- Sök vård om flytningarna luktar mycket illa eller du får klåda i underlivet. Kontakta vårdcentralen eller barnmorskemottagningen eller ring 1177.
- Sök vård om det gör ont vid sex och besvären inte gått över efter 6–8 veckor. Kontakta barnmorskemottagningen.
Din kropp efter förlossningen
Gäller dig som fött barnet.
- Eftergranskning är ett besök hos barnmorskan ungefär 6–12 veckor efter förlossningen. Har du inte fått tid, boka själv på barnmorskemottagningen.
- Barnmorskan tittar på hur bristning eller operationssår har läkt, känner på bäckenbottens styrka och mäter blodtryck och vikt.
- Ni kan också prata om hur du mår, preventivmedel, sex och träning. Din partner är välkommen med.
- Blödningen brukar ta slut efter sex till åtta veckor. Håller den på längre eller blir kraftigare, kontakta barnmorskemottagningen.
- Djupare bristningar kan ta flera månader att läka. Gör det fortfarande ont efter flera veckor, kontakta barnmorskemottagningen.
Träning
- Efter ungefär två månader har kroppen kommit så långt att du kan anstränga dig mer. Börja lugnt och välj det som känns bra.
- Promenader, lätt styrketräning, mjuk yoga, cykling och simning passar bra. Variera träningen.
- Sakta ner om du får ont i bäckenbotten, känner tyngd i nedre magen eller läcker kiss.
- Fråga om träning på eftergranskningen, särskilt om du vill springa. Hopp och studs får vänta tills bäckenbotten och magmusklerna är starkare.
- Knip och håll i 5–6 sekunder, upp till 10 gånger. Gör det 1–3 gånger om dagen i början. Träna inte om det gör ont.
Amning
- Många oroar sig för att mjölken inte räcker. Nästan alla som ammar kan göra tillräckligt, och BVC kan titta på hur amningen går.
- Mjölken ökar när barnet suger mer: amma tätare under några dagar och erbjud båda brösten. Det syns oftast inom några dagar upp till en vecka.
- Mjölkstockning kan komma när som helst, men är vanligast de första två månaderna. Fortsätt amma och handmjölka om barnet inte suger.
- Vill du pumpa? Pumpa hellre ofta och kort än sällan och länge, som mest ungefär 15 minuter per bröst.
- Vill du sluta amma: ta bort ett amningstillfälle i taget och vänta 2–3 dagar innan nästa. Du avgör själv tillsammans med barnet när och hur snabbt.
Mens och preventivmedel
- Utan amning kommer mensen oftast inom 6–8 veckor. Ammar du tar det längre: de flesta får den inom sex månader, några först efter ett år.
- Du kan bli gravid innan första mensen kommit, eftersom ägglossningen kommer före. Det gäller även om du ammar.
- Amning ger bara skydd mot graviditet om barnet bara får bröstmjölk, är under 6 månader och du inte fått mens. Annars behövs annat skydd.
- Kondom, minipiller, p-stav, kopparspiral och hormonspiral går bra när du ammar. Fråga barnmorskan om p-piller, p-ring och p-plåster när du ammar, och vad som passar dig.
- Sex: det finns ingen tidsgräns, det viktigaste är att du vill. När du ammar kan slemhinnorna bli torra; glidmedel eller receptfri östrogenkräm hjälper.
Humör och psyke
Gäller er båda.
- När barnet är 6–8 veckor får du som fött barnet fylla i EPDS på BVC, ett frågeformulär om hur du mår. Svara som det är: det är till för att du ska få hjälp.
- Svarar du att du haft tankar på att skada dig själv tar BVC det på allvar och följer upp det direkt.
- Nedstämd nästan varje dag i mer än två veckor, ingen glädje, dålig sömn och skuldkänslor kan vara tecken på depression. Det går att behandla.
- Behandling är samtalsterapi och ibland läkemedel. Läkaren kan välja läkemedel som inte påverkar barnet negativt om du ammar.
- Skrämmande tankar om att något ska hända barnet förekommer vid oro och nedstämdhet och leder sällan till att något händer. Berätta ändå om dem.
Du som är den andra föräldern
- Mår den som fött barnet dåligt ökar risken att du också mår dåligt. Håll koll på dig själv också.
- Du som är den andra föräldern får ett enskilt samtal på BVC när barnet är 3–5 månader. Du kan också kontakta BVC tidigare om du behöver prata.
- Fråga din partner hur hen har det och lyssna utan att döma. Följ gärna med på BVC om hen vill ha dig med.
- Små saker hjälper: laga mat, ta barnet så att din partner får sova en längre stund och ta över det praktiska.
Ni som par
- Det är vanligt att ni inte har lust samtidigt. Berätta för varandra vad som känns bra och vad som inte gör det.
- Gör det ont när ni försöker, kontakta barnmorskemottagningen. Om du ammar kan det vara torrt: glidmedel eller receptfri östrogenkräm kan hjälpa.
- Pussar, massage och kramar är också närhet. Ni behöver inte ha sex för att vara nära.
- Är någon av er ofta irriterad och har kort stubin? Det kan vara ett tecken på nedstämdhet. Fråga hur den andra egentligen mår.
Vardagen
- Vila när barnet sover och be din partner och andra om hjälp. Trötthet är vanligt, och det tar tid för kroppen att komma tillbaka.
- Efter de första veckorna ska du som ammar inte gå ned mer än ett halvt kilo i veckan. Drick när du är törstig och ät varierat.
- Prata med varandra om hur ni har det. Sexlusten är ofta lägre i början av trötthet och stress. Kramar och massage är också närhet.
- Planera tillsammans hur ni delar föräldraledigheten. Det gynnar båda föräldrarna.
- Det finns ingen säker gräns för alkohol när du ammar, så det tryggaste är att vara försiktig. Säg alltid till läkaren att du ammar när du får läkemedel.
Barnet under tiden
Om texterna
Texterna är korta sammanfattningar av råd från 1177, BVC:s handbok och andra myndigheter och vårdorganisationer.
Det här är allmän information och ersätter inte råd från BVC, läkare eller 1177. Alla barn är olika. Vid oro, ring BVC eller 1177 – vid akuta symtom ring 112.